This is a paragraph! Here's how you make a link: Neocities.
Friluftsliv Efter några stycken i texten, ställs några frågor. Kan du svara på dessa frågor, kommer du att klara av provet. VARFÖR FRILUFTSLIV? Ur ett evolutionärt perspektiv är svaret enkelt: människans utveckling har sitt ursprung i naturen. Vi har en relation till naturen för att vi är en del av den. Vårt biologiska arv innebär en naturlig koppling mellan människan och det naturpräglade landskapet. Det är denna samhörighet som är upphovet till att vi mår bra av att vistas utomhus. Vår relation till naturen har alltid funnits. Den har dock förändrats genom åren, inte minst sedan övergången från jordbrukssamhälle till industrialism och städernas tillväxt. Distansen mellan natur och människa har ökat och idag lever cirka 80 procent av Sveriges befolkning i en stadsmiljö. Det är dessa förutsättningar som ligger till grund för att begreppet friluftsliv har skapats och att vi idag aktivt söker oss till naturen. VI MÅR BRA AV ATT VARA UTE Att må bra är inte enbart frånvaro av sjukdom eller att ha en god kondition, det handlar även om fullständigt välbefinnande, såväl psykiskt som fysiskt. Den motion vi får när vi rör oss har uppenbara goda fysiska effekter på oss. Naturen ger oss en naturlig muskel- och konditionsträning. Men den kanske största behållningen av friluftslivets hälsoeffekter är att det påverkar vårt sinne.Ofta används ord som livskvalitet, harmoni och meningsfullhet för att beskriva mötet med naturen. Undersökningar har visat att stresshormoner, muskelspänningar, blodtryck och puls sjunker när vi vistas i naturen. Det är alltså själva upplevelsen som kanske är den mest betydelsefulla hälsoeffekten i dessa naturmöten, den fysiska träningen får vi på köpet. NATUREN – DIN RÄTT MEN OCKSÅ DITT ANSVAR Vi har alltså en relation till naturen för att vi är en del av den. Relationen gäller dock under vissa förutsättningar, så kallad frihet under ansvar. Varje gång du tar en promenad i skogen, solar på stranden eller fiskar i en sjö använder du dig av allemansrätten. Den svenska allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv. Den innebär en unik möjlighet för människor att vistas i naturen.Allemansrätten innehåller också en rad skyldigheter, de flesta enkla och självklara. Principen är att så länge du inte stör eller förstör kan du röra dig nästan överallt i naturen. Allemansrätten är också viktig ur miljösynpunkt. Vår miljös framtid och hälsa är beroende av vårt beteende. Ett naturnära friluftsliv skapar förutsättningar för människan att känslomässigt engagera sig för naturen och bidra till ett medvetet miljötänk. Vi vill ju inte att de naturområden vi uppskattar ska förstöras. 1. Oavsett vilket motiv man har för att ge sig ut i vildmarken finns det en sak som förenar de flesta, vilken? 2. Beskriv kortfattat hur friluftslivet har vuxit fram på senare tid. 3. Friluftsliv kan ha flera hälsoeffekter, bland annat genom en naturlig träning och sinnespåverkan. Utveckla! ALLEMANSRÄTTEN Enligt allemansrätten får vi: • Gå på mark som inte är tomt, plantering eller annan känslig mark som kan ta skada därav. • Gå, cykla eller rida på enskild väg; motorfordon får framföras på enskild väg om inte ägaren förbjudit sådan trafik. • Passera genom inhägnad betesmark om man inte skadar stängsel eller stör boskapen. Men glöm inte att stänga grindarna. • Tälta eller ställa upp husvagn under ett dygn, dock inte nära bebyggelse eller på mark som tar skada. • Plocka vilda blommor, bär och svamp (som ej är fridlysta) på mark som inte är tomt eller plantering. • Göra upp eld såvida inte risk för skogsbrand föreligger. Tänk bara på att släcka elden ordentligt efteråt. • Använda nerfallna kvistar och kvarlämnat ris som bränsle. • Medföra hund. Under perioden 1 mars–20 augusti får den dock inte springa lös i skog och mark. • Gå i land, tillfälligt förtöja båt och bada nästan överallt, utom vid tomt eller där särskilt tillträdesförbud råder, till exempel vid säl- eller fågelskyddsområden. • Fiska fritt med spö och andra handredskap i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön samt längs kusterna. Ett undantag är laxfiske vid Norrlandskusten. I alla andra vatten erfordras tillstånd. Enligt allemansrätten får vi inte: • Orsaka skadegörelse eller skräpa ned i naturen. • Utan lov färdas över tomt, plantering eller annan mark som kan ta skada. • Åka med motorfordon på annans mark så att skada uppstår eller på enskild väg, när ägaren förbjudit sådan trafik. • Tälta längre än ett dygn eller för nära bebyggelse utan markägarens tillstånd. • Detsamma gäller för husvagn, som dessutom bara får ställas upp i anslutning till väg. • Plocka eller gräva upp fridlysta växter. • Göra upp eld om risk för brand föreligger, elda på hällar och kala berg. • Bryta grenar eller kvistar från träd och buskar eller ta näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda från växande träd och buskar. • Låta hund okontrollerat gå lös så att djurlivet störs. • Lägga till vid brygga eller bada vid strand som hör till tomt. 4. Vad är allemansrätten och vilken är dess grundprincip? 5. Nämn fyra saker som du enligt allemansrätten får göra i naturen. 6. Nämn fyra saker som du enligt allemansrätten inte får göra i naturen. ATT GE SIG UT I NATUREN FÖRBEREDELSER För att din naturupplevelse ska bli positiv, även vid till exempel dåligt väder, är det viktigt att vara förberedd. Se till att du har utrustning, kläder och mat som håller dig torr, varm och mätt. Lyckas du med det ökar chanserna för en bra upplevelse. Låt oss titta på några viktiga förberedelsemoment inför längre utflykt: FÄRDBESKRIVNING Det första man ska göra är en färdbeskrivning som lämnas till någon anhörig eller kompis innan avfärd. Färdbeskrivningen bör innehålla: • Mål och delmål för turen. Låt intresset styra. Tänk på att om du ska ut i okänd terräng bör du läsa in dig på kartan för att minska risken för eventuella negativa överraskningar som till exempel raviner och branta klippor. • Avstånds- och tidsuppskattningar. När du är ute på vandring är det viktigt att veta hur länge du orkar gå och hur snabbt.Tabellen visar en generell uppskattning på hur långt man bör gå i olika tempon. • Information om området du planerar att röra dig i. För att lägga upp en tur är det värdefullt att i förväg undersöka lämpliga lägerplatser, vandringsleder, vattentillgång med mera. Tempo Hastighet Rekommenderad längd Lugnt 3 km/h 4,5–8 km Normalt 4 km/h 6,5–9,5 km Högt 5 km/h 9,5 km eller mer Tänk på att lägga in cirka 10 min rast per timme. PACKA RÄTT En generell regel är att ju lättare packning desto skönare utfärd. Packningen ska anpassas efter: • Väder och årstid • Längd på utflykt/tur • Utflyktens upplägg och innehåll När upplägg och innehåll är bestämt är det bra att göra en anpassad packlista så att man inte glömmer något. Att packa rätt är viktigt. Principen för packningen är bekvämlighet och balans. Känns ryggsäcken obekväm under vandringen, stanna och packa om. Lätta saker med stor volym som liggunderlag och kläder ska packas långt ner. Tunga saker som sovsäck, mat och vatten ska placeras långt upp och nära ryggen. För att enklare hålla ordning och hitta rätt i ryggsäcken kan man packa i småpåsar. Använd ryggsäckens ytterfickor till de saker som du kan komma att behöva ofta. KLÄ DIG RÄTT Hur mycket man än tycker om friluftslivet är det aldrig roligt att bli för varm eller kall, blöt eller svettig. Kläderna har därför en avgörande betydelse. Flerskiktsprincipen innebär att man använder flera tunna plagg istället för få tjocka. Det gör att luften mellan klädlagren både värmer och ventilerar. Det går dessutom snabbt att ta av eller på plagg och på så sätt justera klädseln efter behov. Målet är att hålla en jämn kroppstemperatur. Kom ihåg att det är lättare att hålla sig varm än att bli varm. Kroppen har även så kallade ventilationsställen, fryspunkter, som vi kan använda för att på ett effektivt sätt anpassa klädseln. Här följer ytterligare några tips på hur och när du ska anpassa din klädsel för att hålla dig varm och torr. PACKLISTA Bära och packa Ryggsäck och regnskydd Magväska Packpåsar Skydd och sömn Tält Skyddsunderlag Sovsäck Liggunderlag Köksutrustning Kök Vindskydd Bränsle Hällpip Grytor med lock Mugg Tallrik/Skål Sked Kastrullhållare Diskduk eller disksvamp Vattenbehållare Vattenreningstabletter Tändstickor eller tändare Plastpåsar Mat Kläder Innerskikt T-shirt i funktionsmaterial Undertröja i funktionsmaterial Långkalsonger Underkläder Ytterskikt Vindtät tröja eller jacka Regnjacka Regnbyxor På huvud, händer och fötter Kängor Sockor (inte bomull) Innesockor Mössa Vantar Hjälpmedel Ficklampa Ljuslykta Karta Kompass Reparationssats Silvertejp Nål och tråd Lim Gummiband Extra spännen och remmar Metalltråd/Gem Rep Första hjälpen Skoskavsplåster Elastisk binda Sårtejp Antiseptisk sårduk Blandade plåster Sårservetter Värktabletter Antihistamin Sax Kniv Pincett Skyddshandskar Nödvändig medicin (astma, diabetes) Hygien Tandborste Tandkräm Tvål Deodorant Hudlotion Toalettpapper Toalettspade Underhållning Bok Kortlek Spel Radio Bra att ha Visselpipa Signalspegel Stormtändstickor Solglasögon Solskyddsmedel Insektsmedel Myggnät Mobiltelefon Klocka 7. Innan man ger sig ut på en utflykt bör man lämna en färdbeskrivning. Vad ska en sådan innehålla? 8. Hur ofta och hur länge bör man rasta när man går på vandring? 9. Nämn fem saker man bör tänka på när man packar en ryggsäck? 10. Beskriv hur flerskiktsprincipen fungerar. FRYSPUNKTER (ställen på kroppen där du förlorar värme) Huvudet,halsen, ljumskarna, handlederna och anklarna. Att hålla sig varm • Är du kall i början av en vandring ska du anpassa klädseln. Ta på dig förstärkningsplagg (tröja, mössa, vantar). Efterhand som du får upp värmen, stanna och ta av förstärkningsplaggen. Undvik att bli svettig! • Ta alltid på en varm tröja/jacka vid vila. • "Ta på dig mössan när du fryser om fötterna." Mycket värme förloras från huvudet. Mössa har en god värmeisolerande effekt och värmer snabbt. Använd vindtäta ytterplagg om vinden är kall. • Ull- och syntetblandningar är bra material i underkläder och värmeplagg eftersom materialen effektivt transporterar fukt/svett och håller värmen bra. • Största värmeproduktionen sker vid arbete i musklerna. Fryser du – rör på dig! Att hålla sig torr • Regnkläder är det naturliga klädvalet när det regnar. Ta på regnjackan vid de första regndropparna, vänta inte! • Välj regnställ som "andas". Utan en god ventilation blir du lätt "blöt inifrån" av kroppens kondensation och svett. • Det är lätt att bli varm i regnställ. Vi ventilerar mycket värme genom nacken så använd endast huvan när du måste. • Undvik bomullsplagg, som till exempel jeans och t-shirt, eftersom de drar åt sig fukt som sedan kyler och ibland skaver. • Regnbyxorna ska träs över stövlarna och regnjackan över byxorna. • Packa i vattentäta påsar. • Använd regnskydd på ryggsäcken. FÅ UPP KROPPSVÄRMEN! För att hålla sig varm finns tre generella regler: • Fysiskt arbete Tester har visat att den mängd kläder som krävs för att hålla en stillasittande individ varm vid +20°C räcker för att hålla en löpare varm vid −20°C. Håll dig aktiv! • Mat Energibehovet kan öka med så mycket som 25% vid kallt väder. • Kläder Kläderna bevarar den värme som maten och det fysiska arbetet producerar. SE TILL ATT DU ÄR MÄTT Hungern är starkt kopplat till humöret och humöret är i sin tur förenad med upplevelsen. Sällan gör hungern ett sådant anspråk på uppmärksamheten som när vi befinner oss i naturen. Det beror helt enkelt på att vi generellt rör oss mycket och gör av med mycket energi. Energi går även åt för att behålla kroppstemperaturen och därför är det viktigt att anpassa energiintaget efter temperaturen. Fryser du är det viktigt att äta ordentligt. Tänk på att äta och dricka ofta, gärna sådant som är rikt på både snabb energi (socker) och långsam energi (fett). Mat som innehåller salt är bra eftersom det hjälper till att hålla vätskebalansen. Undvik mat som snabbt blir dålig. Ha alltid tillgång till vatten, undvik läsk och koffeinhaltiga drycker som kaffe och vissa energidrycker eftersom de är vätskedrivande. EXEMPEL PÅ ENERGIRIKA MELLANMÅL: Kex, nötter, frukt (färsk och torkad), choklad, energikakor, torkat kött 11. Vi har fem fryspunkter på kroppen. Vilka är dessa? 12. Ge fem tips på hur man ska göra för att hålla sig varm vid en vandring. 13. Det finns tre generella regler för att få upp kroppsvärmen, vilka? 14. Ge fem tips på hur man ska göra för att hålla sig torr. 15. Ge tre tips på hur man ska göra för att hålla sig mätt. 16. Ge tre exempel på energirika mellanmål. HITTA RÄTT – ORIENTERING Att hitta rätt är en stor del av friluftslivet. Oavsett om man planerar att följa markerade leder eller inte innebär det framförallt trygghet att veta hur man orienterar sig. Vid nedsatt sikt eller förändrade miljöförhållanden som till exempel en vattenpassage som svämmat över kan orienteringskunskaper hjälpa dig att gå runt passagen och ändå komma rätt. Låt oss titta närmare på hur vi använder karta och kompass. KARTAN Kartan ger dig en överskådlig blick över det område du befinner dig i. Det är med hjälp av den som du kan planera turer och hitta rätt i naturen. För att förstå kartan är det viktigt att veta hur den är uppbyggd och fungerar. Skala När vi står i en skog och tittar ut över en sjö ser vi sjön i skalan 1:1 det vill säga dess verkliga storlek. På en karta över samma sjö i skala 1:10 000 är sjön förminskad tiotusen gånger. En enkel tumregel för skalor är att stryka de två sista nollorna, då får man ut hur många meter i verkligheten en centimeter på kartan motsvarar. En centimeter på en karta som är 1:10 000 betyder alltså 100 meter i verkligheten. Denna regel gäller alltid, oavsett skala. Färger och tecken Kartans information återfinns i färgerna, tecknen och symbolerna. De ger oss viktig information kring områdets förhållande. Detta kartspråk är internationellt och innebär att en utbytesstudent från till exempel Chile kan läsa och förstå en svensk orienteringskarta. Vitt = skog Brunt = nivåskillnader Gult = öppen mark, åkrar och ängar Ljusgrönt = gles, lättframkomlig skog Mörkgrönt = tät, svårframkomlig skog Blått = vatten Svart = något som människan tillverkat, t.ex. vägar, stigar och byggnader NÄR DU ORIENTERAR Det första du ska göra när du orienterar är att passa kartan. Att passa kartan innebär att man håller kartan i rätt väderstreck, det vill säga att kartans norr pekar mot verklighetens norr. När du orienterar rör du dig i olika riktningar och det är viktigt att kartans riktning hela tiden överensstämmer med verkligheten. Så om du ändrar riktning ska kartan inte göra det. Istället ska du röra dig runt kartan, vilket innebär att du ibland får läsa den från sidan eller upp och ned. För att enklast röra dig runt kartan kan du använda dig av tumgreppet. Sätt tummens spets på den plats på kartan där du befinner dig och flytta sen tummen efterhand som du rör dig. Greppet underlättar när du rör dig runt kartan och det blir dessutom lättare att hitta tillbaka på kartan när du släppt den med blicken. Kartan och dess terräng innehåller ofta föremål som är extra tydliga och lätta att känna igen, så kallade ledstänger. Ledstänger kan bestå av vägar, kraftledningar, stigar med mera. De är bra redskap att orientera efter eftersom de är tydliga och lätta att följa.Ta för vana att med jämna mellanrum stanna upp och jämföra kartbilden med naturen omkring dig och försäkra dig om att du befinner dig på rätt ställe. Kompass Kompassen är ett bra hjälpmedel vid orientering och kan till exempel användas för att passa kartan. Kompassens pil pekar alltid mot norr och norr är alltid uppåt på kartan. På kartan finns det meridianer, tunna linjer som går i nord-sydlig riktning. När kompassnålen ligger parallellt med linjerna och nålens norr överensstämmer med kartans norr är kartan passad. Kompassen används även för att ta ut och följa kompassriktning. Att orientera efter kompassriktning kan vara särskilt bra när sikten är nedsatt, som vid dimma och mörker, eller vid brist på tydliga ledstänger. Gör så här för att ta ut kompassriktning: 1. Passa kartan. 2. Ta sikte på ett tydligt mål på kartan exempelvis en ledstång. 3. Lägg kompassen på kartan så att dess långsida och spets ligger i den riktning du vill röra dig åt. 4. Vrid kompasshuset så att dess norrmarkering pekar mot norr på kartan och även är i linje med kompassnålens pil. 5. Följ kompassens spets för att röra dig i din tänkta riktning. Försäkra dig om att du håller riktning genom att kompasspilen pekar mot kompassens norrmarkering. 6. Stanna upp vid varje riktpunkt och ta ut kompassriktningen på nytt. Om du går vilse Även den erfarne orienteraren kan hamna fel och bli osäker på sin position. Skulle det hända så håll dig lugn. Börja med att stanna upp och passa kartan. Leta efter tydliga terrängföremål runt omkring dig och försök identifiera dem på kartan. Är du fortfarande osäker försök hitta den punkt där du senast var säker på din position. Studier har visat att vilsna människor utan hjälpmedel går i cirklar. Sex personer placerades i en skog varav fyra fick vandra när det var mulet och två när solen var framme. De fyra som gick när det var mulet vandrade i cirklar och hamnade där de varit tidigare utan att märka det. De som gick när solen var framme klarade sig bättre men började gå runt när solen gick i moln.Samma fenomen har visat sig i öknen och man tror att det beror på att hjärnan gör slumpmässiga fel som får oss att helt enkelt korsa vår egen bana. NATURENS KOMPASS Långt innan kompassens tid använde man polstjärnan för att bestämma norr. För att hitta polstjärnan ska du dra en tänkt linje mellan de bakre stjärnorna i Karlavagnen. Förläng linjen fem gånger i samma riktning och du hamnar på polstjärnan i norr. Förutom polstjärnan har naturen flera tecken som avslöjar väderstrecken. Dem kan du ta hjälp av om du saknar kompass, men använd flera olika för att försäkra dig om att du tyder tecknen rätt: Solen I vintertid står solen: I öster klockan 6 (sommartid kl. 7) I söder klockan 12 (sommartid kl. 13) I väster klockan 18 (sommartid kl. 19) Du kan enkelt bedöma hur länge till solen är framme vid skymning. Sträck ut din arm och mät avståndet mellan solen och horisonten med hjälp av dina knogar. En knoge motsvarar cirka 15 minuter, 4 knogar en timme och så vidare. Myrstack Ett bra kännetecken är att myrorna bygger sina stackar på södra sidan om större stenar. Vegetation Vegetationen är i regel rikligare mot söder. Till exempel går björkens vita näver lägre ner på södra sidan av stammen och ensamt stående träd har flest grenar på södra sidan. Grenarna där är även tjockare och yvigare jämfört med de andra grenarna på stammen. Lavar växer vanligtvis på sydsidan av stora stenar. Undantaget är mossa som växer högre upp och rikligare mot norr. 17. Varför är det viktigt att kunna orientera? 18. Den finns en enkel tumregel för att läsa skalor, vilken? 19. Hur långt är en centimeter på en karta med en skala 1:10 000 i verkligheten? 20. Fyll i vad de olika färgerna och tecknen betyder samt markera de ledstänger du hittar. vitt = brunt = gult = ljusgrönt = mörkgrönt = blått = svart = 21. Kartans språk är internationellt, vad innebär det? 22. Vad innebär det att passa kartan? 23. Vad är tumgreppet och varför använder man det? 24. Vad är ledstänger? 25. Vad är meridianer? 26. När är det särskilt lämpligt att orientera med kompass? 27. Vad ska du göra om du går vilse? 28. Naturen har egna kompasser som du kan använda dig av. Varför ska du inte endast använda en av dessa åt gången? 29. Nämn fyra naturliga kompasser och beskriv hur du använder dem. LÄGERLIV När det är dags att slå läger är det viktigt att göra det i god tid och att välja en bra plats. Ett vanligt misstag är att man börjar slå läger för sent och det hinner bli mörkt innan man är klar. Börja gärna en till två timmar innan mörkret faller. Platsen bör vara plan men ändå ge lä, den ska vara torr men får gärna ligga i närheten av ett vattendrag. Finns det dessutom tillgång till ved i närheten har du en lämplig plats att slå läger på. Vid blött väder ska du undvika lägsta punkten vid plana områden, det kan bli ett blött uppvaknande! Tänk på att när du lämnar lägerplatsen ska det inte finnas några spår efter dig. TÄLT ELLER VINDSKYDD? När lägerplatsen är vald ska tältet eller vindskyddet resas. Öva gärna innan du ger dig ut så går det både snabbare och enklare när det väl är dags. Det finns flera sätt att sätta upp ett vindskydd på, utnyttja terrängen och försök passa in i omgivningen.Fundera på väderstrecken och var solen kommer att vara på morgonen. Att vakna med morgonsol kan vara riktigt trevligt. ELDEN När tältet/vindskyddet har kommit upp kan det vara dags att tända en lägereld. Den ger ljus och värme och fungerar utmärkt som kök och samlingspunkt. Innan elden tänds ska du vara säker på att det är lämpliga förhållanden. Råder eldningsförbud på grund av torka eller kraftig vind, låt bli att elda. Om det däremot är goda förutsättningar för en lägereld ska du börja med att samla tillräckligt med ved. Leta efter fallna grenar och organisera virket efter storlek. Sprid ut vedinsamlingen över ett stort område, plocka inte i direkt anslutning till lägret. För att skydda marken kan du bygga en stenhärd att elda på, den gör det även enklare för syret att komma åt veden. Var noggrann när du sedan ska släcka elden och lämna den aldrig förrän askan är så sval att du kan ta på den. Sprid ut resterna från eldstaden när den väl är släckt. Lägg tillbaka stenarna från stenhärden och fyll igen eldområdet med löv och grenar från omgivningens terräng. Lämna inga spår. Att göra upp en eld 1. För att enklast sätta igång en eld ska man använda litet och luftigt tändvirke. I Sverige är till exempel den vita björknävern som hänger löst från trädstammen ett effektivt antändningsmaterial. Löv, små kottar och skräppapper går också bra. Om det är blött ute, titta efter torra ställen under stenar och intill trädstammar efter torr ved. Hittar du inte det, klyv blöt ved och använd materialet inuti. Tälj sedan fram smala flisor till antändning. 2. Lägg upp tändvirket och bygg en liten pyramid med smala kvistar och pinnar över. Se till att det finns ordentlig med luft för tändmaterialet. 3. Tänd eld på tändvirket och se till att det tar sig. Lägg på ytterligare kvistar och pinnar när pyramiden börjar brinna. 4. Bygg försiktigt upp elden med ökande storlek i vedmaterial. Var noggrann med att inte kväva elden. MAT Vad och hur vi äter spelar en stor roll i våra liv, inte minst då vi vistas i naturen och behöver mer energi än normalt. Mattillredning i det fria skiljer sig från den vardagliga kokkonsten men med planering går den att göra minst lika bra. Det viktiga är att maten är näringsrik. Torkad mat är många gånger en fördel att ha med sig eftersom den är rik på näring och lätt att bära på då den inte innehåller en massa vätska. All mat går inte att torka och då är konserver bra eftersom de är lätta att packa och i regel inte behöver hållas kylda. Nackdelen är att de väger en del. Låt oss titta på två sätt att tillreda mat när vi är ute i naturen, över öppen eld och i ett stormkök. MAT ÖVER ÖPPEN ELD Lägerelden fungerar utmärkt som en spis. Som utrustning kan man till exempel använda en gryta eller en stekhäll. Tillagningen är densamma som i ett vanligt kök. Använder du en gryta kan det vara bra med en förlängd arm för att komma ifrån elden en bit och dessutom kunna reglera värmen. Det finns flera sätt att göra det på. Ett alternativ kan du se på bilden till höger. MAT I FRILUFTSKÖK Det finns olika typer av friluftskök och de skiljer sig åt både i pris och i storlek. En vanlig och lättskött variant är ett så kallat stormkök med brännare för T-sprit. Stormköken är i regel lätta att packa med och enkla att använda. Vid matlagning blir det i regel en mängd skräp i form av konservburkar, tomma påsar och omslagspapper. En del avfall är brännbart men försäkra dig om det innan du lägger det i lägerelden. Skräp ska alltid tas med från platsen. Packa alltid ihop det och ta med till närmaste sopstation. Några tips för att använda stormköket på ett effektivt sätt: • Tar bränslet slut, försäkra dig om att brännaren inte brinner när du fyller på. Överfyll inte brännaren. • Använd lock på kastrullen, vattnet kokar upp snabbare och det sparar bränsle. • Rör om aktivt så att maten inte bränner fast. • Använd trä eller plastredskap för att inte repa teflonen. • Fyll kastrullen med vatten efter matlagning för att underlätta diskning. • Använd inte köket inne i tältet. Är det dåligt väder eller mycket mygg håll dig i förtältet och försäkra dig om att ventilationen är god. Friluftskök ger ifrån sig giftig ånga. • Vänta tills köket har svalnat innan du monterar ned det. • Var noggrann när du diskar, använd tvättsvampar och trasor. De kan du med fördel packa in i köket så att det inte skramlar i ryggsäcken när du fortsätter färden. 30. Nämn ett vanligt misstag som begås när man slår upp ett läger. 31. Ge tre tips på vad man ska tänka på när man väljer lägerplats. 32. Vad ska du tänka på innan du upprättar en lägereld? 33. Vad ska man tänka på när man samlar ved till elden? 34. Ge tre exempel på naturligt och effektivt antändningsmaterial. 35. Hur hittar man antändningsmaterial om det är blött ute? 36. Beskriv kortfattat hur du ska göra när du släckt elden och ska lämna den. 37. Ge fem tips på hur man använder ett stormkök på ett bra sätt. HYGIEN Även om du vistas ute och inte har tillgång till dusch och toalett är det viktigt att du sköter din hygien. Svett ger näring åt bakterier vilket minskar hudens motståndskraft. Resultatet kan till exempel bli skoskav eller irriterad hud i ljumskar och skrev. Tänk därför på följande: • Tvätta de fem viktigaste områdena ansikte, armhåla, händer, fötter och underliv varje dag. • Tvätta hela kroppen minst en gång i veckan. • Tvätta händerna före och efter alla toalettbesök. • Byt underkläder och strumpor varje dag. • Borsta tänderna morgon och kväll. • Håll dina kläder torra. • Om det dröjer innan du kan byta kläder, tvätta underkläder och strumpor. På en del utfärder finns det inte tillgång till toalett så då får du försöka hitta ett lämpligt ställe. Det ska vara placerat minst 60 meter från vattenkällor och leder eller platser där människor är i rörelse. Använd en spade och gräv en cirka 15 cm djup grop där du uträttar dina behov. Fyll därefter igen gropen. Tvätta händerna. 38. Varför är det viktigt att sköta sin hygien och framförallt tvätta bort svett när man är ute på tur? 39. Fem områden på kroppen ska tvättas varje dag, vilka? 40. Ge fyra tips på hur man håller en god hygien när man vistas ute. 41. Vilka regler gäller för upprättande av en toalett när man vistas ute? SÄKERHET Säkerhet i friluftslivet utgörs till stor del av sunt förnuft. Men även om man är försiktig kan ibland oförutsedda situationer uppstå och olyckan kan snabbt vara framme. Då är det viktigt att vara väl förberedd och veta hur situationen ska hanteras. Packa alltid med första hjälpen-utrustning och lär dig att använda den. För en djupare genomgång av första hjälpen och hjärt-lungräddning (HLR). Låt oss titta närmare på några problem som kan uppstå i samband med friluftsliv. VÄRME Visst är det härligt med varma, soliga dagar. Men kombinerat med ansträngande aktiviteter kan de ställa till problem. Att behålla vätskebalansen kan vara en stor utmaning. Ett bra sätt att undersöka vätskebalansen är genom att kontrollera urinen, som bör vara riklig och klar. Mörk urin kombinerat med yrsel och trötthet är symptom på uttorkning och då är det skugga och vatten som gäller. Förvärras tillståndet i form av sinnesförvirring och ökad puls ska fysisk aktivitet under inga omständigheter utföras. Om tillståndet är allvarligt måste hjälp tillkallas. KYLA Nedkylning (hypotermi) innebär att kroppen förlorar mer värme än den producerar och uppstår framförallt när det är kallt och blåsigt. Är du dessutom blöt ökar risken. Första symptomet är darrningar, små snabba muskelsammandragningar med syfte att producera värme. Övriga tecken på nedkylning är retlighet, slöhet och bristande koordination. Skulle detta inträffa så stanna upp, slå läger och ta skydd. Byt till torra, isolerande kläder och drick varm, energirik vätska. Tillkalla hjälp. Vår normala kroppstemperatur är cirka 37°C och redan vid ungefär +− 0,5 graders skillnad påverkas kroppens funktioner.Temperaturen regleras till stor del av blodet. Vid kyliga förhållanden minskar blodcirkulation i kroppens yttre vävnader för att behålla värme, vilket ökar risken för frostskador. Frostskador innebär att kroppsvävnad fryser och drabbar oftast ytliga extremiteter som näsa, öron, fingrar och tår. Symptomen för frostskador är först stickande smärta och hudrodnad, följt av domning och en vit hudfärg. Om det inträffar ska området värmas upp. Använd kroppsvärme som till exempel en armhåla eller en varm hand. Är frostskadan riktigt svår blir huden svart och blåfläckig. Tillståndet är allvarligt och hjälp måste tillkallas. Kroppenstemp 37 grader 35 grader 32 grader 30 grader 28 grader 26 grader Reaktioner Normal Huttrar kraftigt, försämrat omdöme, svårt att utföra praktiska saker Huttrandet avtar, händerna oanvändbara, svårt att förflytta sig, förvirrad Huttrar ej, ej kontaktbar, andningen avtar Medvetslös, andning och puls omärkbar Medvetslös, svårt att avgöra om personen lever eller är död VANLIGA BESVÄR Att man går vilse eller råkar ut för olyckor ute i naturen händer visserligen men ofta är det de små besvären som, om de inte ses efter, ställer till det. BLÅSOR Att ta hand om sina fötter är betydelsefullt i förebyggande syfte. De är vårt viktigaste transportmedel och också den del av kroppen som oftast drabbas av blåsor. Känner du en varm och öm punkt på foten, stanna upp och undersök. Det kan vara bra att tejpa i förebyggande syfte. Blåsor kan uppstå när huden utsätts för friktion eller när strumpan till exempel är fuktig eller veckad.De märks vanligtvis inte i början men kan snabbt utvecklas och bli stora och vattenfyllda. I vanliga fall ska man låta blåsan vara men vid till exempel vandring är risken stor att de brister och en infektion kan uppstå. Tvätta området runt blåsan med en antiseptisk torkduk och stick hål på den med en steril nål. Töm den på vätska och tvätta av området men låt den lösa huden sitta kvar eftersom den skyddar. Täck därefter området med skoskavsplåster eller liknande. FÄSTINGAR Beroende på var du befinner dig kan det finnas större eller mindre risk för fästingbett. Fästingen är ett litet kvalsterdjur som trivs bäst i skugga och fuktiga områden, ofta i lövskogar, och de är som mest aktiva när utetemperaturen överstiger 5 plusgrader.Fästingen behöver blod för att överleva och är dessutom smittbärare och därför ska man vara uppmärksam mot dess bett.Risken att bli infekterad är relativt liten men skulle det inträffa kan man bli allvarligt sjuk. I regel känns inte bettet men eftersom fästingar kan sitta kvar i ända upp till en vecka går de oftast att lokalisera. Blir du biten ska du avlägsna fästingen, vilket är enklast med en pincett eller någon av de särskilda fästingplockare som finns bland annat på apoteken. Försök få tag i fästingen så nära huden som möjligt och dra försiktigt, undvik att klämma på den. Tvätta sedan såret med desinfektionsvätska. 42. Varma dagar kombinerat med utomhusvistelse kan leda till vätskebrist. Hur kan man göra för att kontrollera sin vätskebalans? 43. Vilket är det första tecknet på nedkylning (hypotermi)? 44. Vad är frostskador och vilka områden drabbas oftast? 45. Vilka symptom har frostskador? 46. Hur kan en allvarlig frostskada se ut? 47. Ge ett exempel på hur en blåsa kan uppstå på foten. 48. Vad ska du göra om du får en blåsa under en vandring? 49. Var och när finns risk för fästingar? VANLIGA FRILUFTSAKTIVITETER Naturen ger oss möjlighet till en mängd härliga utomhusaktiviteter, året om. Låt oss titta närmare på några vanliga friluftsaktiviteter och vad du bör tänka på när du utövar dem. PADDLING Att stilla glida fram på vattnet i skärgården eller i en insjö är en underbar upplevelse. Sverige har fantastiska sjöar och vattendrag och beroende på var och hur du vill paddla kan du välja att använda en kanot eller en kajak. Kanoten, som även kallas kanadensare, är ett något stabilare och lättare alternativ gjord för lugna och skyddade vatten. Innan du ger dig iväg ska du meddela kanotföreningen alternativt lämna en färdbeskrivning om var du tänkt paddla och när du planerar att återvända. Ta del av väder- och sjörapporter och vattenpacka din utrustning. Den viktigaste utrustningen vid paddling är flytvästen som alltid ska användas när du befinner dig på vatten. NÄR DU PADDLAR • Använd flytväst. • Ha ingen alkohol i kroppen. • Träna på att ta dig upp i kanoten. • Paddla gärna flera tillsammans. • Håll undan för stora och snabba båtar. • Korsa farleder vinkelrätt med god uppsikt åt båda håll. • Använd rätt utrustning. • Kontrollera vädret. Om du välter Risken att välta med kanoten finns alltid. Håll dig nära strandkanten när du paddlar, det förstärker naturupplevelsen och underlättar för dig att driva i land om du skulle välta. Är det svårt att driva i land får du ta dig upp i kanoten från vattnet. Det finns flera tekniker för att komma upp i en kapsejsad kanot eller kajak. Här följer en teknik som kan användas om en kanot eller kajak med två paddlare välter: TÄNK PÅ ATT HÅLLA EN LÅG TYNGDPUNKT! LÅNGFÄRDSSKRIDSKO När kylan gjort sitt intrång och isen lagt sig förvandlas delar av Sveriges terräng till spegelblanka ytor som lockar till uteliv. Vårt vinterklimat är idealiskt för långfärdsskridskoåkning som kan utföras av de flesta, oavsett ålder eller förmåga. Långfärdsskridskor kräver kunskaper om säkerhet och trygghet. Var inte rädd för isen men ha respekt för den. Is som är lämplig att åka på bör vara jämn och cirka 10 cm tjock eller mer. För att skapa goda och trygga förutsättningar vid skridskoåkning på naturis är följande faktorer avgörande: Sällskap Minst en i sällskapet bör ha fördjupade kunskaper om isens natur och dess bitvis förrädiska egenskaper. Skulle du trilla igenom isen är det dessutom betydligt lättare att komma upp om du får hjälp av kamrater utrustade med livlina. Kunskap Främst behövs kunskap om is, om hur man använder säkerhetsutrustning och på vilket sätt man ska agera vid olyckor. Dessutom blir det lättare att bedöma isens hållbarhet om man har information om hur vädret varit den senaste tiden. Det är även viktigt med lokalkännedom. Utrustning Den obligatoriska utrustningen vid långfärdsskridsko är isdubbar, livlina, ispik och visselpipa. Din ryggsäck ska dessutom innehålla ett komplett ombyte som vattenpackas. Luften i påsarna gör att ryggsäcken då fungerar som en flytväst. Isdubbarna ska sitta högt eftersom du då når dem lätt om du hamnar i vattnet. Glöm inte karta och kompass! RÄTT UTRUSTNING PÅ ISEN • Isdubbar, rätt placerade under hakan • Ispik och extrastav • Visselpipa • Ryggsäck, minst 45 liter, med höftbälte och grenrem och med komplett ombyte i vattentäta påsar • Livlina/räddningslina LÄNGDÅKNING Längdåkning kan utövas av alla men ställer en del tekniska krav. Innan du ger dig iväg ska du fundera över utrustningen. Utbudet är stort och det kan vara svårt för nybörjaren att välja rätt. Vid val av skidor är det främst teknik och kroppsstorlek som du måste ta hänsyn till. Längden på skidan ska vara 20–30 cm längre än din egen kroppslängd. Mittdelen på skidan kallas spann och din vikt styr vilken hårdhet den bör ha. Det viktiga är att spannet är tillräckligt mjuk så att du kan trycka ner det i snön. Planerar du för en enklare tur där upplevelsen är central är turskidan en bra allroundvariant. Turskidan finns i vallningsfria alternativ men om du väljer att valla så är det viktigt att det blir rätt. Valla rätt Din skidtur blir betydligt behagligare med ordentligt vallade skidor. Beroende på temperaturen används olika typer av valla. Är vallan för kall ger den inget fäste och är den för varm fastnar snö på skidbelagen och det blir svårt att åka. För nybörjaren finns dock bra allroundalternativ. ATT TÄNKA PÅ NÄR DU VALLAR DINA SKIDOR • Rensa skidbelagen noggrant. • Välj valla efter utomhustemperatur eller använd allroundvalla. • Smält valla med ett smältjärn eller gammalt strykjärn (utan ånghål) och stryk det över skidbelagen. • Rensa skåran i belagen när vallan stelnat, baksidan av en penna fungerar utmärkt som redskap. • Jämna ut vallytan genom att sickla med till exempel en bilskrapa. • Rensa skidbelagen med "valla väck" när du åkt färdigt. 50. Ge exempel på två saker du ska göra innan du ger dig ut och paddlar. 51. Ge fem exempel på vad du ska tänka på när du paddlar. 52. Hur tjock bör en is vara för att den ska vara lämplig att åka på? 53. För att skapa trygga förutsättningar vid skridskoåkning på naturis finns tre faktorer som är viktiga, nämn och beskriv dem. SAMMANFATTNING • Vi mår bra av att vistas i naturen för att vi är en del av den. Naturen ger oss fysisk träning men framförallt har den positiva effekter på vårt sinne. • Varje gång du rör dig i naturen använder du dig av allemansrätten, som är en förutsättning för friluftslivet. • Förberedelser är en viktig del i friluftslivet. Se till att du planerar för att hålla dig torr, varm och mätt. • Lämna alltid en färdbeskrivning innan avfärd. • Flerskiktsprincipen innebär att man använder flera tunna klädlager. Luften mellan klädlagren både värmer och ventilerar. • Att hitta rätt är en stor del av friluftslivet och kunskaper i orientering skapar trygghet. • Slå läger i god tid och se till att hitta en lämplig plats. • Försäkra dig om att det inte råder eldningsförbud eller risk för skogsbrand innan du gör upp en eld. • Skräp ska under inga omständigheter lämnas kvar i naturen. • Det är viktigt att hygienen sköts: tvätta ansikte, armhålor, ansikte, fötter och underliv varje dag. • Packa alltid med första hjälpen-utrustning. • Vid långfärdsskridsko är sällskap, kunskap och utrustning viktiga faktorer för att skapa trygga förutsättningar. FILMER Dessa filmer kan vara till hjälp för er elever. 5 st filmer om friluftsliv 11. Vi har fem fryspunkter på kroppen. Vilka är dessa? 1 Huvudet, 2 halsen, 3 ljumskarna, 4 handlederna och 5 anklarna. 11. Vi har fem fryspunkter på kroppen. Vilka är dessa? 1 Huvudet, 2 halsen, 3 ljumskarna, 4 handlederna och 5 anklarna. 12. Ge fem tips på hur man ska göra för att hålla sig varm vid en vandring. • 1 Är du kall i början av en vandring ska du anpassa klädseln. Ta på dig förstärkningsplagg (tröja, mössa, vantar). Efterhand som du får upp värmen, stanna och ta av förstärkningsplaggen. Undvik att bli svettig! • 2 Ta alltid på en varm tröja/jacka vid vila. • 3 "Ta på dig mössan när du fryser om fötterna." Mycket värme förloras från huvudet. Mössa har en god värmeisolerande effekt och värmer snabbt. Använd vindtäta ytterplagg om vinden är kall. • 4 Ull- och syntetblandningar är bra material i underkläder och värmeplagg eftersom materialen effektivt transporterar fukt/svett och håller värmen bra. • 5 Största värmeproduktionen sker vid arbete i musklerna. Fryser du – rör på dig! 13. Det finns tre generella regler för att få upp kroppsvärmen, vilka? • Fysiskt arbete Tester har visat att den mängd kläder som krävs för att hålla en stillasittande individ varm vid +20°C räcker för att hålla en löpare varm vid −20°C. Håll dig aktiv! • Mat Energibehovet kan öka med så mycket som 25% vid kallt väder. • Kläder Kläderna bevarar den värme som maten och det fysiska arbetet producerar. 14. Ge fem tips på hur man ska göra för att hålla sig torr. • 1 Regnkläder är det naturliga klädvalet när det regnar. Ta på regnjackan vid de första regndropparna, vänta inte! • 2 Undvik bomullsplagg, som till exempel jeans och t-shirt, eftersom de drar åt sig fukt som sedan kyler och ibland skaver. • 3 Regnbyxorna ska träs över stövlarna och regnjackan över byxorna. • 4 Packa i vattentäta påsar. • 5 Använd regnskydd på ryggsäcken. 15. Ge tre tips på hur man ska göra för att hålla sig mätt. 15. Tänk på att äta och dricka ofta, gärna sådant som är rikt på både snabb energi (socker) och långsam energi (fett). Mat som innehåller salt är bra eftersom det hjälper till att hålla vätskebalansen. Undvik mat som snabbt blir dålig. 16. Ge tre exempel på energirika mellanmål. 16. Kex, nötter, frukt (färsk och torkad), choklad, energikakor, torkat kött 16. Ge tre exempel på energirika mellanmål. 16. Kex, nötter, frukt (färsk och torkad), choklad, energikakor, torkat kött 17. Varför är det viktigt att kunna orientera? 17. Det innebär framförallt trygghet att veta hur man orienterar sig. 17. Varför är det viktigt att kunna orientera? 17. Det innebär framförallt trygghet att veta hur man orienterar sig. 18. Den finns en enkel tumregel för att läsa skalor, vilken? 18. En enkel tumregel för skalor är att stryka de två sista nollorna, då får man ut hur många meter i verkligheten 19. Hur långt är en centimeter på en karta med en skala 1:10 000 i verkligheten? 19. en centimeter på kartan motsvarar. 100 meter i verkligheten 20. Fyll i vad de olika färgerna och tecknen betyder samt markera de ledstänger du hittar. vitt = VANLIG SKOG brunt = HÖJDKURVOR ? / NIVÅSKILLNADER gult = ÖPPEN MARK ljusgrönt = GLES SKOG mörkgrönt = TÄT SKOG blått = SJÖ svart = HUS/BYGGNAD 21. Kartans språk är internationellt, vad innebär det? 21. Kartans information återfinns i färgerna, tecknen och symbolerna. ,,,, . 21. Detta kartspråk är internationellt och innebär att en utbytesstudent från till exempel Chile kan läsa och förstå en svensk orienteringskarta. 22. Vad innebär det att passa kartan? Att passa kartan innebär att man håller kartan i rätt väderstreck, det vill säga att kartans norr pekar mot verklighetens norr 23. Vad är tumgreppet och varför använder man det? Sätt tummens spets på den plats på kartan där du befinner dig och flytta sen tummen efterhand som du rör dig. 24. Vad är ledstänger? Ledstänger kan bestå av vägar, kraftledningar, stigar med mera. 25. Vad är meridianer? På kartan finns det meridianer, tunna linjer som går i nord-sydlig riktning. 26. När är det särskilt lämpligt att orientera med kompass? Att orientera efter kompassriktning kan vara särskilt bra när sikten är nedsatt, som vid dimma och mörker, eller vid brist på tydliga ledstänger. 27. Vad ska du göra om du går vilse? 27. Börja med att stanna upp och passa kartan. Leta efter tydliga terrängföremål runt omkring dig och försök identifiera dem på kartan. Är du fortfarande osäker försök hitta den punkt där du senast var säker på din position. 28. Naturen har egna kompasser som du kan använda dig av. Varför ska du inte endast använda en av dessa åt gången? ,STÖRRE SÄKERHET MED FLERA KÄLLOR! men använd flera olika för att försäkra dig om att du tyder tecknen rätt: 29. Nämn fyra naturliga kompasser och beskriv hur du använder dem. 29.1. Vegetationen är i regel rikligare mot söder. 29.2. Till exempel går björkens vita näver lägre ner på södra sidan av stammen och ensamt stående träd har flest grenar på södra sidan. 29.3. Till exempel går björkens vita näver lägre ner på södra sidan av stammen och ensamt stående träd har flest grenar på södra sidan. 29.4. Grenarna där är även tjockare och yvigare jämfört med de andra grenarna på stammen. 30. Nämn ett vanligt misstag som begås när man slår upp ett läger. Ett vanligt misstag är att man börjar slå läger för sent och det hinner bli mörkt innan man är klar. 31. Ge tre tips på vad man ska tänka på när man väljer lägerplats. 1 Platsen bör vara plan men ändå ge lä, den ska vara torr men får gärna ligga i närheten av ett vattendrag 2 Finns det dessutom tillgång till ved i närheten har du en lämplig plats att slå läger på. 3 Vid blött väder ska du undvika lägsta punkten vid plana områden, det kan bli ett blött uppvaknande! 32. Vad ska du tänka på innan du upprättar en lägereld? Råder eldningsförbud på grund av torka eller kraftig vind, låt bli att elda. ( För att skydda marken kan du bygga en stenhärd att elda på, den gör det även enklare för syret att komma åt veden.) 33. Vad ska man tänka på när man samlar ved till elden? . Leta efter fallna grenar och organisera virket efter storlek. Sprid ut vedinsamlingen över ett stort område, plocka inte i direkt anslutning till lägret. 34. Ge tre exempel på naturligt och effektivt antändningsmaterial. den vita björknävern som hänger löst från trädstammen ett effektivt antändningsmaterial. Löv, små kottar och skräppapper 35. Hur hittar man antändningsmaterial om det är blött ute? Om det är blött ute, titta efter torra ställen under stenar och intill trädstammar efter torr ved. Hittar du inte det, klyv blöt ved och använd materialet inuti. 36. Beskriv kortfattat hur du ska göra när du släckt elden och ska lämna den. Var noggrann när du sedan ska släcka elden och lämna den aldrig förrän askan är så sval att du kan ta på den. Sprid ut resterna från eldstaden när den väl är släckt. Lägg tillbaka stenarna från stenhärden och fyll igen eldområdet med löv och grenar från omgivningens terräng. Lämna inga spår. 37. Ge fem tips på hur man använder ett stormkök på ett bra sätt. Några tips för att använda stormköket på ett effektivt sätt: • 1 Tar bränslet slut, försäkra dig om att brännaren inte brinner när du fyller på. Överfyll inte brännaren. • 2 Använd lock på kastrullen, vattnet kokar upp snabbare och det sparar bränsle. • 3 Rör om aktivt så att maten inte bränner fast. • 4 Använd trä eller plastredskap för att inte repa teflonen. • 5 Fyll kastrullen med vatten efter matlagning för att underlätta diskning. • Använd inte köket inne i tältet. Är det dåligt väder eller mycket mygg håll dig i förtältet och försäkra dig om att ventilationen är god. Friluftskök ger ifrån sig giftig ånga. • Vänta tills köket har svalnat innan du monterar ned det. • Var noggrann när du diskar, använd tvättsvampar och trasor. De kan du med fördel packa in i köket så att det inte skramlar i ryggsäcken när du fortsätter färden. 42. Varma dagar kombinerat med utomhusvistelse kan leda till vätskebrist. Hur kan man göra för att kontrollera sin vätskebalans? kontrollera urinen, som bör vara riklig och klar. Mörk urin kombinerat med yrsel och trötthet är symptom på uttorkning 43. Vilket är det första tecknet på nedkylning (hypotermi)? Första symptomet är darrningar 44. Vad är frostskador och vilka områden drabbas oftast? Frostskador innebär att kroppsvävnad fryser och drabbar oftast ytliga extremiteter som näsa, öron, fingrar och tår 45. Vilka symptom har frostskador? Symptomen för frostskador är först stickande smärta och hudrodnad, följt av domning och en vit hudfärg 46. Hur kan en allvarlig frostskada se ut? 46 Är frostskadan riktigt svår blir huden svart och blåfläckig. 47. Ge ett exempel på hur en blåsa kan uppstå på foten. Blåsor kan uppstå när huden utsätts för friktion eller när strumpan till exempel är fuktig eller veckad. 48. Vad ska du göra om du får en blåsa under en vandring? Tvätta området runt blåsan med en antiseptisk torkduk och stick hål på den med en steril nål. 49. Var och när finns risk för fästingar? Fästingen är ett litet kvalsterdjur som trivs bäst i skugga och fuktiga områden, ofta i lövskogar, och de är som mest aktiva när utetemperaturen överstiger 5 plusgrader 50. Ge exempel på två saker du ska göra innan du ger dig ut och paddlar. Innan du ger dig iväg ska du meddela kanotföreningen alternativt lämna en färdbeskrivning om var du tänkt paddla och när du planerar att återvända. Ta del av väder- och sjörapporter och vattenpacka din utrustning. 51. Ge fem exempel på vad du ska tänka på när du paddlar. • Använd flytväst. • Ha ingen alkohol i kroppen. • Träna på att ta dig upp i kanoten. • Paddla gärna flera tillsammans. • Håll undan för stora och snabba båtar. • Korsa farleder vinkelrätt med god uppsikt åt båda håll. • Använd rätt utrustning. • Kontrollera vädret. 52. Hur tjock bör en is vara för att den ska vara lämplig att åka på? 10 cm 53. För att skapa trygga förutsättningar vid skridskoåkning på naturis finns tre faktorer som är viktiga, nämn och beskriv dem. 53. Sällskap Minst en i sällskapet bör ha fördjupade kunskaper om isens natur och dess bitvis förrädiska egenskaper. Kunskap Främst behövs kunskap om is, om hur man använder säkerhetsutrustning och på vilket sätt man ska agera vid olyckor. Utrustning Den obligatoriska utrustningen vid långfärdsskridsko är isdubbar, livlina, ispik och visselpipa. Din ryggsäck ska dessutom innehålla ett komplett ombyte som vattenpackasHere's how you can make bold and italic text.
Here's how you can add an image:
Here's how to make a list:
To learn more HTML/CSS, check out these tutorials!